Cannabis kopplas till ökad risk för annan droganvändning

Cannabis kopplas till ökad risk för annan droganvändning

Över 200 miljoner människor världen över använder cannabis, en psykoaktiv substans som påverkar hjärnans funktion, mänskliga beteenden och medvetandet.

Hälsoeffekter och skadeverkningar av cannabis är omdebatterade. Av särskilt intresse är cannabisanvändningens effekter på den psykiska hälsan, där vissa samband är väletablerade – som mellan cannabisanvändning och psykossjukdomar – medan andra behöver studeras mer.

Samband med senare droganvändning

I en avhandling har forskaren Rynaz Rabiee undersökt sambandet mellan användning av cannabis och andra droger och senare drogberoende bland drygt 9 700 vuxna som följdes under 16 år. Resultaten visar att cannabisanvändning inte var en oberoende riskfaktor för drogberoende.

– Sambandet mellan cannabisanvändning och senare drogberoende verkar snarare förklaras av annan droganvändning. Cannabisanvändning kunde kopplas till ökad risk för annan droganvändning vid uppföljning efter tre år, säger Rynaz Rabiee.

Risken för annan droganvändning var störst bland dem som hade använt cannabis under det senaste året. Risken var nära tio gånger högre jämfört med personer som aldrig använt cannabis.

Mer än dubblerar risk för depression

I avhandlingen undersökes också sambandet mellan cannabisanvändning och ångest och depression över tid. Här följdes 1100 kvinnor födda under åren 1955-1993.

– Eftersom cannabis har ökat i styrka under de senaste 20 åren ville vi undersöka om sambandet var starkare bland de kvinnor som hade använt cannabis under den tiden. Det visade sig att i den yngsta gruppen kvinnor, undersökta mellan år 2000 och 2015, hade de som hade använt cannabis mer än dubbelt så stor risk för depression som de som inte hade använt cannabis. Det här sambandet blev ännu tydligare när vi la till effekten av vilken tidsperiod cannabis hade använts, säger Rynaz Rabiee.

Ökning av cannabisrelaterade diagnoser

Rynaz Rabiee har också tittat närmare på individer som har fått en cannabisrelaterad diagnos i sjukvården i Sverige.

Personer som fick en sådan diagnos var oftare män, från yngre åldersgrupper och med lägre utbildning och inkomst än de utan diagnos. En majoritet hade också ytterligare en psykiatrisk diagnos.

Ökningen i siffror

Cannabisrelaterade diagnoser har ökat i Sverige över tid och det är yngre personer som står för ökningen. Så här ser ökningen ut:

  • År 2006 hade 6 av 100 000 personer födda mellan åren 1990 och 1994 en cannabisrelaterad diagnos. Det kan jämföras med 61 per 100 000 under 2016.
  • Även bland unga vuxna födda 1995-2000 märks en ökning. År 2010 hade 9 per 100 000 en diagnos. År 2016 var motsvarande siffra över diagnoser 107.

I undersökningen användes data från det nationella patientregistret för drygt 3,3 miljoner personer födda 1970-2000.

I avhandlingen undersöktes också vilka faktorer som påverkar risken att återkomma i cannabisrelaterad vård.

– Vi såg att drygt en femtedel av patienterna återkom i cannabisrelaterad vård under uppföljningstiden på 15 år och att personer med låg utbildning, psykossjukdomar, affektiva sjukdomar eller personlighetssyndrom hade högst risk att återkomma. Dessutom hade unga personer, 18-35 år, en högre risk, säger Rynaz Rabiee.

Avhandling:

Cannabis use: understanding other illicit drug use, drug-related morbidity and dependence”, Karolinska institutet.

Kontakt:

Rynaz Rabiee, doktorand vid Institutionen för global folkhälsa, Karolinska institutet, rynaz.rabiee@ki.se

Read More

Write a comment

Your email address will not be published. All fields are required